Det militärindustriella komplexet

Det militärindustriella komplexet, eller the military industrial complex, myntades som begrepp av den amerikanska presidenten Dwight D. Eisenhower i ett tal som han höll 1961. Där varnade han för att det militära etablissemanget och vapenindustrin – som i USA blivit mycket stora på grund av andra världskriget – riskerade att få alltför stort inflytande över samhällsekonomin i stort. Begreppet avser med andra ord en nära relation mellan en stat, dess militär och militärindustrin.

Det är inte särskilt omstritt bland forskare som ägnat tid åt studera militarismens inflytande på samhällskroppen och ekonomin att konstatera att Eisenhowers farhågor besannades – både i USA och i andra länder. Elisabeth Sköns och J Paul Dunne skriver i “The Military- Industrial Complex” (2009) att även om det militärindustriella komplexet har genomgått vissa förändringar sedan 1960-talet och sedan kalla krigets slut är Eisenhowers oro över militärindustrins makt lika relevant och aktuell även idag. Sköns och Dunne skriver också att trots detta är det anmärkningsvärt få ekonomer som studerar det militärindustriella komplexets påverkan på samhällsekonomin. Se permanent krigsekonomi.

Alva Myrdal

Alva Myrdal föddes 1902 i Uppsala och dog 1986 i Stockholm. Hon var socialdemokratisk politiker och diplomat och djupt engagerad i nedrustningsfrågor. Mellan åren 1962 – 1973 var hon ordförande för den svenska delegationen vid nedrustningskonferensen i Genève, och år 1982 tilldelades hon Nobels fredspris. Myrdal var den första kvinnan att inneha chefspositioner inom FN och UNESCO. I Sverige har hon framförallt blivit ihågkommen för boken Kris i befolkningsfrågan (1934) som hon skrev tillsammans med maken Gunnar Myrdal, och för sina, enligt vissa, kontroversiella idéer om socialpolitik och välfärdsstatens funktion.

Myrdal var en mycket radikal politiker. En samhällsinstitution som förskolor, “storbarnkammare”, som idag betraktas som självklara är svåra att tänka sig utan Myrdals idéer om hur barn skulle tas om hand om så att kvinnor kunde ha ett yrkesliv även efter att de hade fött barn. Myrdal anses dock fortfarande kontroversiell av somliga och en del kritiserar hennes syn på kvinnor och sterilisering; andra hävdar att även Alva Myrdal, trots sin radikalitet, var en produkt av sin tid.

Myrdals engagemang för nedrustningsfrågor diskuteras förhållandevis sällan. Ändå är hennes analyser av militärindustriella komplex och de bakomliggande svårigheterna till nedrustning fortfarande aktuella och intressanta att lyfta fram. I Spelet om nedrustningen (först publicerad på engelska under titeln The Game of Disarmament) skriver Myrdal att “allt efter som försvarskostnaderna stiger i de nationella budgetarna kommer det att uppstå allt större svårigheter att lyckas utverka finansiering för civila ändamål: hälsovård, utbildning, bostäder och i stort sett alla slags sociala behov.” Uttalandet skulle utan vidare kunna appliceras på dagens USA.

Myrdal ifrågasätter stora vapenarsenaler som en premiss för säkerhet och ställer frågan som så sällan ställs idag: “Hur mycket är nog?” Hon visar på den irrationella konkurrensandan som till mångt och mycket driver förvärv och produktion av vapen; “konkurrensanda får övertaget över en vettig analys av kostnader och nytta.”

Trots att Spelet om nedrustningen publicerades för fyrtio år sedan är Myrdals analyser av relationen mellan militära prioriteringar i nationell politik och konsekvenserna av dessa prioriteringar i internationell politik högst aktuella och mer klarsynta än mycket av det som skrivs och publiceras idag.

Alva Myrdals nobelföreläsning 1982

Alva Myrdal om nedrustningsförhandlingarna i Gèneve

Spelet om nedrustningen av Alva Myrdal

Det tänkande hjärtat: boken om Alva Myrdal